Ibland kan man höra vissa diabetiker vifta bort sin sjukdom genom att säga: ”Det är bara lite socker.” Det är det inte. Att leva med diabetes och ha dålig kontroll på sitt blodsocker är farligt. Man räknar med att diabetes är den tredje största dödsorsaken i Sverige i dag. Ofta är det följdsjukdomarna som förkortar livslängden.

Höga blodsockerhalter orsakar skador på de tunna väggarna i de små blodkärlen, kapillärerna. De större blodkärlen riskerar att drabbas av åderförkalkning eller som det snarare borde kallas: åderförfettning, eftersom det handlar om fettinlagring i blodkärlsväggen.

Forskning har visat att en typ 2-diabetiker löper en betydligt ökad risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt – över 75 procent av dem som har typ 2-diabetes dör i någon hjärt-kärlsjukdom.

Diabetes kan även påverka ögonen och ge upphov till skador på näthinnans blodkärl – eventuella förändringar som annars kan leda till synnedsättning eller blindhet. Genom regelbundna ögonbottenundersökningar kan man förebygga och tidigt upptäcka eventuella förändringar.

Diabetes kan vidare leda till många andra följdsjukdomar som exempelvis njursvikt. Njurarna är kroppens reningsverk, men också viktiga för regleringen av blodtrycket och salt- och vattenbalansen. Spår av äggvita i urinen brukar vara ett tidigt tecken på njurskada. Urinprov för kontroll av äggviteutsöndring är alltså viktigt att lämna minst årligen. Om spår av äggvita påvisas blir en god blodtryckskontroll ännu viktigare. Blodtrycket bör då inte vara högre än 125/75 mmHg (millimeter kvicksilver). För diabetiker brukar man annars rekommendera ett blodtryck på under 130/80 mmHg. Oftast behövs läkemedelsbehandling för att nå ner till dessa blodtrycksnivåer. Om njurskadan ändå skulle leda till njursvikt återstår dialys eller transplantation.

Nervskador, neuropati, är en vanlig komplikation vid diabetes och kan leda till nedsatt känsel och rörelseförmåga. Det första tecknet på nervskada brukar ofta vara domningar och krypningar i fötterna, men ibland även smärta. Har man diabetes är det oerhört viktigt att regelbundet undersöka sina fötter. Det är också viktigt att förebygga och kontrollera småsår för att så tidigt som möjligt behandla komplikationer.

För en del män med diabetes kan förändringar av kroppens små blodkärl och nervtrådar även leda till minskad förmåga till erektion (impotens) och hos kvinnor kan torrhet i underlivet och svårigheter att uppnå orgasm sammanhänga med diabetessjukdomen.

Långvarig diabetes kan också påverka nerverna i magen och tarmen så att maten passerar långsammare. Man kan då känna besvär som uppkördhet och illamående, förstoppning eller diarré.

Det är vanligare med tandlossning bland personer med diabetes. Det beror sannolikt på en försämrad genomblödning av munslemhinnan. Därför är det extra viktigt att sköta munhygienen och regelbundet gå hos tandhygienist eller tandläkare för att tidigt upptäcka eventuella skador.

Personer med diabetes drabbas också i större utsträckning av smärta och stelhet i axlar, händer och nacke. Orsaken är att bindväven runt leder och senor påverkas av sockret.

Läs mer om följdsjukdomar under Följdsjukdomar.