MSD är ett forskningsintensivt företag som i samverkan med hälso- och sjukvården upptäcker, utvecklar och förser samhället med läkemedel och tjänster som förbättrar människors hälsa.
MSD i Sverige har cirka 250 anställda och kontoret ligger i Sollentuna.
Läs mer på MSD.se
Många är omedvetna om att de lider av diabetes eller ligger i riskzonen att utveckla diabetes. Det är långt ifrån alla som får de klassiska symtomen med ökad törst, svettningar, huvudvärk, yrsel, nedstämdhet, trötthet, viktnedgång och stora urinmängder.
För Göran kom symtomen smygande. Eftersom han tidigt var väl medveten om att han hade en ärftlighet för typ 2-diabets, började han redan i 50-årsåldern att testa sitt blodsocker.
– Både min mamma, pappa och även min mammas syskon hade åldersdiabetes, så jag visste ju att jag var i riskzonen, säger Göran, tidigare verksam som forskare och universitetslektor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet.
Innan man får diabetes kan man ha ett förstadium till sjukdomen som kallas nedsatt glukostolerans. Det betyder att kroppens insulinproduktion inte riktigt räcker till, vilket gör att blodsockret efter en måltid fortsätter att vara högt två timmar efter en måltid. På sikt kan en nedsatt glukostolerans utvecklas till typ 2-diabetes.
– Även om jag aldrig har rökt, varit noga med motionen och aldrig varit särskilt överviktig så försämrades mina blodsockervärden gradvis. När jag väl fick diagnosen vid 60 års ålder så hade jag känt av några symtom. Jag kunde till exempel känna mig skakig och börja svettas när jag hade ätit, säger Göran. Med tanke på den ärftliga bakgrunden kom diagnosen inte som en total överraskning: "Har man anlagen så har man."
I över sju år har han haft diabetes. Än så länge, till diabetessjuksköterskans stora förvåning, har han lyckats bromsa förloppet av sjukdomen och har hittills varken behövt tablett- eller insulinbehandling. Det normala, fick Göran veta, är att man efter cirka fem år kommer att behöva tabletter och efter ytterligare fem år insulinbehandling.
– Men jag tänkte slå det rekordet. Jag ska kanske ta patent på min metod, säger Göran och skrattar.
Hans långtidsvärde på blodsocker, HbA1c, är klart godkänt.
– Grunden för mig är motionen. Jag har märkt att det är oerhört lätt att få ned sockervärdet om jag motionerar. Jag äter också mycket mer grönsaker numera och så ser jag till att äta mindre portioner och ofta, säger Göran.
Varje år går han på kontroll hos en läkare och var sjätte månad träffar han en diabetessjuksköterska.
För att hålla koll på blodsockret mäter han var fjortonde dag sina värden med hjälp av en blodsockermätare, både före och efter måltiderna.
– Den senaste tiden har jag märkt att jag fått svårare att kontrollera blodsockret, det är väl bara en tidsfråga innan jag kommer att behöva tabletter, säger Göran. Han känner ingen oro inför tablettbehandling, och inte heller inför en framtida insulinbehandling.
– Jag oroar mig inte i förväg, än så länge tycker jag inte att min diabetes begränsar mig. Och jag är faktiskt övertygad om att man kan skjuta sjukdomen framför sig många år, bara man tar fasta på den kunskap och de råd som finns, säger Göran.
– Grunden för mig är motionen. Jag går varje dag ut i trädgården, räfsar löv, promenerar eller spelar tennis och orienterar. Jag har märkt att det är oerhört lätt att få ned sockervärdet om jag motionerar. Jag äter också mycket mer grönsaker numera, halva tallriken fyller jag med grönsaker, och så ser jag till att äta mindre portioner och ofta, säger Göran.
